Dan före dan före dan...

...före dan... nedräkningen har börjat på allvar, en knapp vecka kvar! Detta gör att jag kommer att ta en paus i bloggandet. Återkommer efter nyår. Tills dess vill jag önska er alla

GOD JUL

&

GOTT NYTT ÅR

Terapiarbete...

Även om vi just nu har lite juluppehåll på bygget så arbetas det ändå lite i smyg. Här har jag just fått en dörr skrapad och färdigslipad. Nu har jag bara åtta kvar...

Lusse lelle elva nätter före jul

Hos oss avverkar vi just nu jultradition efter jultradition. Lussefirande på dagis och hos gammelmormor, pepparkaksbak, julbord med jobbet, åka pulka i kyrkbacken, dans kring granen i byn... En del av detta hade man aldrig gjort om man inte haft barn. Som t ex luciadagen, som annars hade riskerat att gå obemärkt förbi. Det är så mycket roligare att fira jul när man är förälder och intensivare...

Barmark och plusgrader

Ville bara visa den här bilden som jag tog i helgen då det var julmarknad här i byn. Tycker den är så träffande just nu. Längtan till en vit jul...

Andra advent

Så mycket mörkare ute än det är nu kan det knappast bli. Men om ett par veckor så vänder det och redan i januari så märker man av ett annat ljus. Men med ljuset ökar tempot. Man hinner ju med så mycket mer aktiviteter eftersom dagarna blir längre. Så passa på och njut av lugnet som mörkret ger. Trevlig fortsättning i advent!

Gårdstomtens vara eller icke vara

Min mormor har alltid tyckt att det varit roligt att föra vidare lite folktro och väsen till oss barnbarn. Så denna bilden får mig att tänka på när jag som liten hjälpte mormor att göra i ordning julegröten till gårdstomten sent på julaftons kväll. Särskilt noga var vi naturligtvis med den stora smörklicken. Jag kom ihåg hur spännande det var. Under tiden hade min pragmatiske far suttit i köket och sett hela arrangemanget. När vi väl skulle gå ut suckar och säger han "Ähh, det är ju bara katterna som äter upp den!". Jag riktigt ser hur mormor ger sin svärson en varnande blick, snörper på munnen och säger till mig "Kom nu, så går vi ut till ladan!", och ut gick vi. Visst började man fundera på om inte pappa hade rätt ändå, gårdstomtar fanns väl inte? Dagen efter var jag först ut för att se hur det hade gått och naturligtvis var gröten uppäten. Jaja, katterna ja, tänkte jag, men vi hade ju inte sett till några katter natten innan. Kanske var det tomten i alla fall...?

Snön lyser vit på taken...

...förlåt - snön lyser med sin frånvaro. Kanske inte så roligt men nog känns det som att julen är här ändå, nu när hemmet är pyntat med stakar och allehanda stjärnor. För mig är det finaste pyntet det som kommer ifrån växtligheten. Granar, kottar, apelsiner, kanel, lingonris... - ja, listan är lång och något som jag är särskilt glad i, är den otroligt vackra julrosen. Given varje år och nu står den åter här och säger att nu är det jul...

Juluppehåll!

På gården råder just nu juluppehåll. Det vill till att ha ett någorlunda fungerande hem samtidigt som man renoverar och jag vill inte befinna mig i ett kaos när julen kommer. Nu ska vi njuta av lite lugnare tempo och hämta nya krafter. Vi kom så långt som att hela andra våning är färdiggipsad. Där väntar sedan panel i tak och installation av värme.




På nedre plan ser det mer ut som om vi tagit ett steg bakåt än framåt, men så är det inte. Nu när skivorna sitter på plats där uppe så har vi rivit ur den gamla maskätna vindstrappen. På så vis kom också muraren åt murstocken bättre. Här väntar nu putsning av murstocken och uppbyggnad av golvet i vardagsrummet. På söndag är det första advent och jag hoppas verkligen att bihåleinflammationen har gett med sig då. Nu ska det pysslas!!!

Vintern...

...har kommit och med den förkylning. Har haft det ett tag nu och det verkar ha spritt sig till bihålorna - kul!!! Jag som har haft så många planer för de helger som precis har varit. Pyssel och städ inför advent, julmarknader och så vidare. Har bara inte orkat. Besviken och enveten som man är, så har jag gjort lite i alla fall, vilket slutat med att jag blivit ännu mer förkyld och tröttare än någonsin. Att det ska vara så svårt att ta det lugnt?

Här har jag precis spänt fast lillan i traktorn med sin far, så jag kunde gå in och vila mig lite. Tur att hon gillar att vara med pappa ute på gärdet...

Raka rör!

I veckan blev pipan klar. Rören sitter på plats och snart kan vi elda i huset, om inte sotaren har något att invända förstås. Fick givetvis kravla mig upp på taket för att visa resultatet utifrån. Uhh...jag som respekterar höjder så, men vad gör man inte för att kunna ge en så sann och bra bild som möjligt av arbetet som pågår i huset. På så sätt får jag ju också bilder att lägga i mitt före och efter arkiv... Trevlig helg på er!

Rätt forum?

När man håller på som värst och renoverar så kan tanken komma då man undrar vad man egentligen håller på med. Skulle det inte vara bättre att sadla om helt och bosätta sig i någon lägenhet i stan? Kanske bli en sån där kaffelattemamma då dagens stora händelse skulle vara att få prata bort ett par timmar med andra mammor på något barnvänligt trendcafé. Givetvis klädd i senaste snitt och med barnvagn i senaste färg och årsmodell. Sedan skulle man gå hem så sakteliga till sin man som har ett vanligt sju till fyra jobb. De största vardagsbekymren skulle sedan vara att laga middag och kanske besikta bilen.

Just nu låter det underbart, men jag vet att med tiden skulle jag bli så rastlös. Jag skulle bara gå runt i lägenheten och ha abstinens över att inte ha något att sätta händerna i. Trendcafé i all ära, jag gillar att sitta på café, men hur kul är det i längden? Fikakorg ute på landet är också bra. Å visst saknar man att få klä upp sig ibland och få slippa tråkiga arbetskläder både på jobbet och hemma, men det kan vara skönt att få slippa vara uppdaterad i trender jämnt och ständigt också. Nää, det bästa jag vet är när hela familjen är nere på gården och pysslar med vårt blivande hem. Man skapar något tillsammans och det är resan som gör det...

Jag i mitt rätta forum?

Här är en bild från i somras då jag spärrade av autobahn för bostadssökande rådisar genom att lägga stålnät och gjuta tätt springor i husgrunden (lagom mycket - ventilation är a och o i torpargrund). Mitt motto är "vi ska i alla fall inte bjuda in dom rackarna"...

Gips!

Denna veckan har vi vigt fritiden åt att sätta upp gipsskivor på andra våning. Den största utmaningen har varit att få in skivorna i huset utan att de blir blöta. För det har regnat och regnat och åter regnat, samtidigt som man har jobb och andra åtaganden att göra än att sitta och vänta på uppehåll. Men vi klarade det till sist. Min man har i veckan haft god hjälp med att få upp skivorna på väggen av Snickar-Janne. Kan vara lite trixigt att skruva om man är ensam. Förvisso kunde väl jag hjälpa till, men då har vi en liten tjej som måste passas. Jag har i alla fall burit in skivorna och upp för trappan.

Det ser ut som att vi blir klara till helgen och då ska vi "försöka" ta det lite lugnare. Det blir i alla fall inget dubbelarbetande. Kanske åker vi på Kobergs Slottsmässa. Det drar ihop sig till jul...

Inget ofog...

Kunniga hantverkare är ett mycket eftertraktat folk. De verkar ha hur mycket som helst att göra. Så också muraren som vi har anlitat. Till slut så kom han och vips så händer det grejer.
Vår murstock är ganska så medtagen efter alla år men fullt duglig att rätta till. De stående tegelstenarna i rökgångarna gör dock att det kan vara vanskligt att försöka sig på att slamma gångarna invändigt. Risken är att stenarna rasar in. Så i det här fallet får det bli rör som sticks ner i pipan.
På bilderna har han murat upp nygamla stenar som vi har haft liggandes. Sedan fogat och gjort en form för att kunna gjuta en liten klack ovanpå fogarna som då skyddas från väta.

Färdigt för att sticka ned rör...

Alla helgons dag

Det är väl ingen som har missat att det har varit alla helgons i helgen. Åtminstone inte om man har tagit sig förbi en kyrkogård efter mörkrets inbrott. Det är så fint med alla lyktor som lyser upp. En tradition värd att bevara. Att vi sedan haft stjärnklar himmel och rimfrost har inte gjort det inte mindre vackert.




Något annat som jag förknippar starkt med alla helgons är att ysta den stora julosten hos min mormor. Till just denna gick det åt 30 liter mjölk som vi hämtade hos en mjölkbonde i trakten.

När osten har fått stå till sig en tid blir det en lite speciell doft. Vissa kan tycka att det är en odör, men för mig luktar det jul och påminner om när man som liten firade jul hos mormor.
Ostystning är också en tradition och kunskap värd att bevara...

Spån!

För mej som jobbar på ett företag som tillverkar spånskivemöbler, känns det lite tvetydigt just nu. Vi håller nämligen på för fullt med att klä väggarna på andra våning med spånskivor. Snart jobbar jag inte bara med spånskivor, nu ska jag bo i skiten också! Helst hade jag velat ha riktigt trä i form av brädor, men man får väl vara lite realistisk också, visst går det, men vilket jobb! Framledes slipper jag ju ändå se spånet - gipsskivor och tapeter - tack och lov!

I dag har jag och lillan passat på att prova mina nya rostfria köksmått som jag köpte i helgen. Tyckte de var mycket trevligare än de i plast som för mig har gått sönder. Lillan älskar att baka, så vi fick slängt ihop en liten sockerkaka. Men den vill jag inte visa här, för mitt i all iver glömde vi bakpulvret. Inte så lyckat kanske, men duger gott till vårat elvakaffe...

Weekend!

I helgen var jag och min man på hotellweekend i anrika Karlskrona. Det var skönt att få ett avbrott i allt och få se lite andra vyer. Vi tog det ganska så lugnt. Avkoppling stod högst på priolistan. Vi strosade omkring på stan, åt gott och framför allt sov gott och länge - (småbarnsförälder).

Visserligen var det inte tänkt att vi skulle gå in för att shoppa, men lite besök på mer udda butiker som kanske inte finns hemmavid blev det allt. Att t ex. Alvas hus fanns i den här staden var en glad överraskning. Det fanns även en härlig kryddbod med lite annorlunda kryddor.

På vägen hem stannade vi till i Ör norr om Växjö vid väg 30. Här finns Systrarna Skogströms Lantcafé. Ett härligt ställe för den som gillar gott kaffe i sekelskiftesmiljö och bredvid ligger Klockaregårdens trädgårdsbutik också ett måste. Där säljs det förutom blommor och blader, underbara saker att inreda sitt hem med. En riktig bensträckare för den som är ute och bilar alltså.

Nu väl hemma är vi styrkta med vila, inspiration och ny energi, hoppas det varar några dar...

Fönster

Det är detaljerna som gör det. Speciellt fönster gör mycket för karaktären på ett hus. Till vårt har vi valt kopplade fönster med "äkta" spröjs. Åter igen extra arbete, men ska det vara så ska det. Här får ni se hur en del av fönstren kommer att se ut från Nossebro snickeri.





Nu passar jag och älsklingen på att ta en välbehövlig semester. Vuxenweekend på tu man hand. Lillan får stanna hemma och leka med sin jämngamla kusin och mormors tokglada hund. Känns mycket bättre att lämna ifrån sig henne när man vet att hon kommer få det roligt. Återkommer på måndag och berättar om hur vi har haft det.
Trevlig helg på er alla!

Inget kalas på mitt tak!

Arbetet med huset går så sakteliga framåt. I veckan har vi isolerat och isolerat. Hela taket på huset är nu bonat liksom det mesta av väggarna på andra våning. Ett arbete som är nog så viktigt, men knappt synbart för den som vill "se" resultat. Blir ju inte mer eller mindre väggar för det. Förhoppningsvis kommer det framledes att "synas" i form av mindre kråkor på taket och billigare värmedrift. Hoppas helgen har varit bra och att veckan som kommer har mycket att ge...

Ta i trä...

Eftersom vi äger en del skog är det ganska givet att vi inte köper virket till huset, utan sågar vårt virke själva. Så på vintern är vi ute och hugger ned en del träd, för att på våren få dem sågade. Därefter får virket ligga ute hela sommaren och torkar. Nu när vintern närmar sig med stormsteg känns det bra att vi har fått in det under tak.

Men vi var inte så glada i lördags då vi tog in det kan jag säga. Syrran hade tidigare frågat om hon skulle vara barnvakt i fall vi behövde arbeta med huset!!! Arbete växer på träd men inte barnvakter så svaret var självklart ja. Men tittade man ut den morgonen så var allt inte lika självklart längre. Blåst och regn, riktigt höstrusk. Skickade meddelande till syrran att hon nog kunde stanna kvar i sängen, vi ville lägga ner husprojektet i dag. Icke! hon fick oss på andra tankar och snart stod jag och älsklingen ute på gården i det jämngrå regnet. Ta in virket nu var bara att glömma och även om det fanns massor att göra så var det svårt att tänka om när vi var inställda på en sak. Humöret var väl inte heller på topp, berodde det på vädret kanske?

Men så var det precis som om någon tyckte att det hade regnat tillräckligt denna dagen och bestämt sig för att vrida av kranen. Det slutade regna trots den grå himlen! Tänk vad lite uppehåll gör gott för humöret, nu var vi med i matchen igen. Presenningarna åkte av och in vräktes kubik av plankor och bräder. Kan säga att det sista släpades det mer. Att bära virke tar på krafterna.

Det blir en hel del merarbete med eget virke men billigare. Man får överväga om man är beredd att göra jobbet. Men jag inbillar mig att det kommer att kännas lite extra härligt när jag väl sitter där i mitt hus och vet precis vad det är för träd som mitt lilla bo är byggt av. Även allt arbete man har lagt ner borde göra att man sedan njuter lite extra. Som en härlig middag efter en flera timmars lång skogspromenad...

Datahaveri

Just nu lite fattigt med inlägg. Datan är för tillfället inlämnad hos reparatör för en rejäl genomkörare. Får troligtvis tillbaka den i slutet på veckan. Då lovar jag att berätta om vad som hänt i veckan som är ganska så hektisk.
TIPS! Ni har väl inte missat tävlingen på Villa hemmet. Där kan man vinna de här fina bokstäverna.
Må så gott!

Så var det dags...

Det är knappt jag kan med att säga det men nu har funderingarna och tankarna på jul börjat på riktigt allvar. Trots att jag tycker att det är för tidigt och att jag har mycket kvar av hösten att njuta av, så kunde jag inte låta bli att köpa Allers julmagasin i dag då jag var och handlade. Helt otroligt!, så här i knappa mitten av oktober.
Men det är ju så att förberedelserna är det som gör julen för mig och ska man hinna med allt roligt så måste det börjas i tid - det är mitt försvar. När jag är ute på bloggarna och läser inlägg känner man av lite av detta också. Det ligger liksom i luften, något är på gång...

Snart klart till drabbning!

Alla dessa förberedelser! Telefonsamtal, inköp, transporter, iordningställanden, tider att passa, diskussioner, planerande, bärande... en del av allt som krävs för att ett bygge ska rulla. Det är klart, när man väl står där med hammaren i hand så måste man ju ha material att arbeta med.
Denna bilden är från i går då vi fick hem isolering.

I dag har vi nyttjat vår egen bil och kärra för mer transport av material och på slutet av veckan hoppas vi på att få hämta en del av våra fönster. Något positivt är att sedan vi köpte kåken har jag lärt mig att backa med bil och kärra riktigt bra...

Ända ner till kina

I dag har jag verkligen varit trött och med det har det inte blivit mycket gjort. Förmodligen för att jag slitit som ett djur både fredag och lördag med huset. Att stå och gräva ur en husgrund för hand med spade och skottkärra tar ut sin rätt. Speciellt när stenar och rötter ständigt sätter sig på tvären så fort man tänker sätta spaden i jorden. Det verkar råda helt andra naturlagar innanför dessa fyra väggar. I slutet på dagen stod jag och hämtade andan efter att ha gått iväg med en ytterligare ett av alla lass jord. Funderade på om jag verkligen skulle klara av att få ut de större stenarna som låg kvar på backen. Då dyker min lillebror upp som en skänk från klar himmel. Till saken hör att han är stark, inte bara stark som en karl, utan riktigt stark. "Visst inga problem", sa han och lyfte upp bestarna som lite småsten och hivade ut dem genom fönstret så var det gjort. Tänk så orättvist, jag vill också kunna arbeta så lätt, men jag får väl vara glad över att min lillebror kan det och att han dyker upp som gubben ur lådan titt som tätt. Synd bara att han också har ett liv, annars kunde han ju hjälpa oss hela tiden.
Sedan har vi även fått eldat upp allt rivningsvirke som legat och skräpat runt huset i stora, stora högar. Här är en bild på en promille av allt vi rivit ur.




Här är en bild på golvet som legat gömt under ett golv som legat gömt under ytterligare ett golv som i sin tur legat under ett golv. Det var tydligen så man gjorde förr i detta huset. Var golvet dåligt så lade man helt sonika på ett nytt. Bör jag tillägga att stod man på detta golv så såg man inte ut genom fönstret. Det satt för lågt efter att golvet höjts undan för undan. Som nytt, tycker ni inte?

Så i dag har det varit lugnare. Har haft kvalitetstid med familjen och jag skämdes inte nått när jag smaskade i mig den här muffinsen som jag och lillan bakat. Inte efter denna helgen...

Stad i ljus

Så här i början av oktober vill jag passa på att slå ett slag för Ljus i Alingsås som går av stapeln i helgen och som fortsätter hela månaden ut. Ljussättare från olika delar av världen kommer till lilla Alingsås för att visa sina talanger efter en utvald promenadslinga i centrala stan. Det är otroligt vad man kan skapa med ljus. Allt från känslan av mystik till att befinna sig i ett vackert vykort. Förhoppningsvis kan man också få en del inspiration till sin egna trädgård.
Under tiden som detta pågår passar både affärer och restauranger på att ha kvällsöppet och ofta bidrar även de med någon form av ljussättning. Det blir ett helt annat liv i stan. Både i centrum och på ställen man annars aldrig i livet skulle våga gå till när mörkret fallit på.
Många gånger passar folk på att gå på restaurang med goda vänner för att sedan före eller efter promenera slingan runt. Denna bilden tog jag på café Ekstedts, Drottninggatan, för något år sedan. De har en riktigt mysig uteservering som självklart är ljussatt, god fika och varma filtar inte att förglömma...

Äppel päppel

Har varit ute på webben och kollat in lite shopping. På tradgardsliv.se hittade jag de här fina äppelplockarna. Jag gillar dem då de är snygga och praktiska på samma gång. Sedan är det ju alltid säkrare att stå med båda fötterna på jorden än på en ostadig stege när man plockar äpplen. Må så gott!

Äntligen...

...som Gert Fylking sa. Vadå?, undrar ni. Jo, skörden är färdig, havren och kornet är ivägskickat och det innebär renoveringstajm!!! Mitt tålamod tog slut för länge sedan. Känner att vi behöver komma igång igen så att bygget går framåt. Inte blir man mer tålmodig när man kikar in hos alla fina bloggar där det piffas och inreds hej vilt. Vi är inte riktigt där än. I stort sett så är hela huset uppriktat och färdigreglat. Endast hallen och vardagsrummet är kvar.
Här kommer lite bilder på kåken så som den ser ut i dag. Ge till tåls var det...


Mitt blivande kök.

Andra våning.

Vårt sovrum.

Vardagsrummet.

Hipp hipp hurra...

...till lilla mig som fyllt år. Eller ska man fira att man blir äldre och äldre? Det är klart man ska. Så länge man trivs med livet i stort och att åren man lägger bakom sig varit något så när meningsfulla är det bara att fira på. Alltid har man väl lärt sig något.

32 år har jag på nacken nu vilket firades med min familj. Eftersom vi är många syskon i familjen så blev det fullt ös. Speciellt på lillan och hennes två kusiner. Hela lägenheten var upp och ner, men ska det firas så ska det.

På återseende!