Före och efter bilder.

Så här ser läget ut i dag och våren närmar sig med stormsteg liksom det intensiva arbetet för att försöka få klart bygget. Nu när man vilat upp sig lite under årets mörkaste månader ser man verkligen fram emot att få komma igång igen...,

En liten aning om anornas leverne.

Var på biblioteket i går och forskade lite i släkten. När man sitter där så får man verkligen ett annat perspektiv på livet. Allt var verkligen inte bättre förr. Tänk att bo i ett rum och kök med åtta ungar. Alla födda med två års mellanrum - pust! Att sedan tvingas se sin fyra år gamla dotter tyna bort i en sjukdom som för oss i dag inte innebär några större problem, kan inte vara lätt. Så maktlös man måste känna sig. Sedan var de livegna på så vis att de inte ägde sitt hem. Man fick betala för arrendet av barons ägor genom hårt arbete. Annat som dyker upp i rullorna är ord som oäkting, fattigstuga, lösdrivare, dödfödda, undantag... Här sitter jag i fyra rum och kök med ett barn och bvc tryggt tillgängligt. Det är helg och jag har inga större arbeten att utföra. Är bjuden till ett par goda vänner i kväll. Man har det allt för bra...

Timmer!

Just nu så händer det inte så mycket. Försöker hålla huvudet över ytan av barnsjukdomar och vintertrötthet. Hade ett litet infall om att jag skulle spendera söndagen i källaren med att måla fönster - men icke... Med så fint väder som varit i helgen och med en tös som är frisk så vore det förbannat knas. I stället så har vi utnyttjat helgen till att åka skridskor, grilla korv och ta en härlig promenad. Gör gott med ljusterapi!




I veckan har vi äntligen kommit igång med slutavverkningen på en del av våra skogsskiften. Det har gått troll i skogen för det har varit svårt att få till avverkningen. När det varit fruset eller torrt har de haft fullt upp med upprensning av Gudrun och Per eller varit upptagna på annat håll. När de har kunnat, har det regnat typ 100 mm varje dag och vem vill ha stora krondiken överallt i skogen? Nu kom de i veckan och vädret kan inte bli så mycket bättre med de sköna minusgrader kung Bore kommit med. Som tur var skrev vi kontrakt då priserna var mycket högre än i dag.





Jag är glad över att det inte är någon riktig John Bauer skog som vi tar ner, då hade det verkligen skärt i hjärtat...

Nostalgi på hög nivå!

I form av Toy tuggummi som var storsäljare på 60 och 70 talen. Sålde 600 till 700 ton per år!!! Jag kan säga att vår familj gjorde vad vi kunde för att hålla försäljningen uppe. Speciellt min far som allt som oftast tuggade Toy. Det låg tunna, rektangulära Toypaket lite här och var, köksskåpen, bilen... och vilken panik det kunde bli om de tog slut! Konstigt nog kan jag inte komma ihåg någon form av abstinens när försäljningen av Toy tog slut...

Sommaren 2007...

...rev vi det utbygget som var. Vi behövde mer yta, samtidigt som det gamla var i dåligt skick. Råttorna trivdes i alla fall. Decimeterstora råtthål visade sig lite här och var. Det blev lite att göra denna semestern...