Dan före dan före dan...

...före dan... nedräkningen har börjat på allvar, en knapp vecka kvar! Detta gör att jag kommer att ta en paus i bloggandet. Återkommer efter nyår. Tills dess vill jag önska er alla

GOD JUL

&

GOTT NYTT ÅR

Terapiarbete...

Även om vi just nu har lite juluppehåll på bygget så arbetas det ändå lite i smyg. Här har jag just fått en dörr skrapad och färdigslipad. Nu har jag bara åtta kvar...

Lusse lelle elva nätter före jul

Hos oss avverkar vi just nu jultradition efter jultradition. Lussefirande på dagis och hos gammelmormor, pepparkaksbak, julbord med jobbet, åka pulka i kyrkbacken, dans kring granen i byn... En del av detta hade man aldrig gjort om man inte haft barn. Som t ex luciadagen, som annars hade riskerat att gå obemärkt förbi. Det är så mycket roligare att fira jul när man är förälder och intensivare...

Barmark och plusgrader

Ville bara visa den här bilden som jag tog i helgen då det var julmarknad här i byn. Tycker den är så träffande just nu. Längtan till en vit jul...

Andra advent

Så mycket mörkare ute än det är nu kan det knappast bli. Men om ett par veckor så vänder det och redan i januari så märker man av ett annat ljus. Men med ljuset ökar tempot. Man hinner ju med så mycket mer aktiviteter eftersom dagarna blir längre. Så passa på och njut av lugnet som mörkret ger. Trevlig fortsättning i advent!

Gårdstomtens vara eller icke vara

Min mormor har alltid tyckt att det varit roligt att föra vidare lite folktro och väsen till oss barnbarn. Så denna bilden får mig att tänka på när jag som liten hjälpte mormor att göra i ordning julegröten till gårdstomten sent på julaftons kväll. Särskilt noga var vi naturligtvis med den stora smörklicken. Jag kom ihåg hur spännande det var. Under tiden hade min pragmatiske far suttit i köket och sett hela arrangemanget. När vi väl skulle gå ut suckar och säger han "Ähh, det är ju bara katterna som äter upp den!". Jag riktigt ser hur mormor ger sin svärson en varnande blick, snörper på munnen och säger till mig "Kom nu, så går vi ut till ladan!", och ut gick vi. Visst började man fundera på om inte pappa hade rätt ändå, gårdstomtar fanns väl inte? Dagen efter var jag först ut för att se hur det hade gått och naturligtvis var gröten uppäten. Jaja, katterna ja, tänkte jag, men vi hade ju inte sett till några katter natten innan. Kanske var det tomten i alla fall...?