3 år...

...har gått sedan lillan kom till jorden. Tre otroligt intensiva år, men absolut inget jag skulle vilja vara utan. Hon har frågat i flera, flera dagar om det inte ska vara kalas i dag. I går - äntligen - var det dags, då kom släkten och framför allt kusinerna!!!

När jag stod och garnerade smörgåstårtan förklarade hon flera gånger för mig att hon absolut inte tycker om sånt. Inget nytt under solen, tänkte jag som planerat att bjuda barnen på korv med bröd. Det gick hem. Det är första kalaset som jag har sett henne så förväntansfull. Nu har hon verkligen förstått innebörden av kalas. Hon dukade och stod i vid det lilla bordet där hon och kusinerna skulle sitta. Frågade senare om kalaset hade varit bra. Det var roligt, sa hon och bättre betyg blir det väl knappast...